<---Pinterestbild. Ny måndag och snön ligger kvar ute, än så länge. Min jul har sedan länge flörtat mycket med rosa och vitt, och om än jag älskar det nostalgiska i tanken om barndomsjulen och dess färger så lär det bli av det mer avskalade och ljusa även i år. Kanske ännu mer avskalat minsann, då jag tror på att minimera pyntet i år. Det handlar inte så mycket om smak som om behovet av luft och rymd. Att inte känna sig i fas med att få det än mer belamrat kring sig. Inte ens för högtidsfirande. Så här torde det räcka med adventstaken, lite extra ljuskedjor och en liten bordstomte i år. Det ska bli riktigt mysigt att sätta upp adventstaken i alla fall, för högtiden i sig är så absolut mysig, för oss som har möjligheten att fira den.
Ordet "svensson" nämndes igår, ett ord som gärna klingar aningen negativt. Idag tänker jag att...man förmodligen kan röra sig sådär flytande emellan svensson och något som ska föreställa något unikt. Menat att skapa ur bägge världar, kanske? Jag har själv alltid undvikit epitetet svensson i mitt liv, medan idag är det kanske inte något upprörande över det hela längre. Några av oss har en benägenhet att dras till alla slags stilar samtidigt...vilket i sig är en oreda på alla nivåer. Samtidigt som årtionden kan komma och gå med sin stil och smak för oss som individer. Svensson som epitet kan betecknas som något särdeles tråkigt och plain...att ha sitt ikea-hem och gå runt och se ut som "alla andra". Men visst blir det svårt att utföra sin shopping på Åhléns eller Ikea och samtidigt försöka vara lite udda och personlig. Så, utifrån personlighetsdrag och eventuella önskemål....klurar jag idag på det egna förfarandet av stil. Jag bryr mig inte mycket om vad som ligger i tiden, eller vad andra må tycka om hem och individ. Däremot går jag idag mer och mer mot en önskan om något enhetligt. Att en samlad inredning kommen ur återbruk ändå gifter sig med varandra, föremål för föremål. Jag är inte där ännu, och har aldrig befunnit mig där, men önskemålet finns. Den önskan kommer ur samma brunn som behovet av luft och rymd, att det finns en stilla ro i omgivningen för sinnets skull. Vilket i sin tur mycket väl kan komma sig av att hemmet i sig är ett litet ett, med begränsad yta att breda ut sig på.
Det jag medvetet omger mig av i mitt egna hem är gröna växter och böcker, för det säger dessutom en del om vem jag är, om man nu skulle vilja proklamera sådant. Likaväl som vad man sätter på sig säger något om vem man är, gör också ens hem det. Vad gäller kläder och dylikt bör man om ingenting annat så också vara medveten om att ens egna bild av vem man är kan vara rakt motsatt av hur man uppfattas av andra utifrån hur man valt att gestalta sig. Det där är så absolut ett tämligen osmakligt spel, men är samtidigt något att vara medveten om. Sedan kan man så absolut välja att "inte bry sig", men att ändå vara medveten kan vara klokt. Jag vet med mig skillnaden i när jag går ut i kostymbyxor eller de färgglada haremsbyxorna...och om än jag gör precis som jag vill för stunden, så är jag medveten om att de som inte känner mig bedömer mig som två helt skilda personer då. För vi läser varandra utifrån uttryck.
Nå, hur som...tekniken berättar att det är soligt ute nu, så jag gissar att mina ögon förråder mig då de enkom ser mulen grå himmel. Det är en dag att bevista staden och umgås med syster. Jag söker ensamma dagar, om än dessa dygn av socialisering är givande och älskvärda eftersom jag tycker om alla de jag nu umgås med...men som jag behöver lite ensamhet nu. Egentligen behöver jag en hel veckas oavbruten ensamhet här i mitt hem, men jag har en man jag älskar och vill umgås med också så behov och vilja krockar. Så vitt jag vet så får jag morgondagen som 100% ensam ändå, och tänker mig njuta till fullo av det och försöka samla lite ny energi där och då.
0 kommentar(er)
